Välj synvinkel

1. Därför att de står jag sätter mig i soffan jag och kuratorn skulle ha möte. Även för att hon berättar hur hon känner och skrattar innombords.
2. Hon tänker på sina föräldrar och ser dom som sin förebild.Hon svär och är lite små kaxig. Hon berättar även att hon skrattade så hon höll på att spy och hon tycker att kuratorn är konstig som tar in henne och tror att hon är nått socfall. Hon tycker kuratorn påminner om hennes mamma, vilket hon tycker är jobbigt/löjligt. Detta är typiskt för att veta att hon är ung.
3. Flickan syftade på att kuratorn var svag och hade inget bra att komma med, hon on ville bara få ut lika fakta från flickan, därför vred hon på sanningen för att de skulle låta bra när hon i själva verket inte visste något alls om situationen. Alltså tyckte hon inte att kuratorn gjorde någon nytta och deras samtal var helt meningslöst.

Från kuratorns vinkel:

Jag skulle ha ett möte med en elev en gång, Hon såg så snäll och trevlig ut och hade topp betyg, jag blev lite tveksam om de var rätt tjej, då frågade jag om de fanns någon med samma namn i hennes klass.
Hon verkade tro att jag va knäpp som frågade den frågan.
Men sedan frågade jag henne om hon hade något hon ville berätta för mig, men eleven fick inte fram något, så för att få igång samtalet berättade jag för henne att allt hon berättar för mig stannar bara mellan mig och henne. Jag får absolut inte berätta för någon annan om det jag sitter och pratar med eleverna om.
För att hon skulle känna sig trygg sa jag att hon var duktig och är en bra förebild för alla, och sedan blinkade jag med ögat.
När jag berättat att jag bara jobbat här i två månader blev eleven lite smått kaxig och gav mig en idiotförklaring mer eller mindre. Jag bad om ursäkt och försökte få henne på bättre humör igen och gav henne komplimanger om att hon är unik.
Hon verkade inte godta ursäkten så jag försökte bara vara allmänt trevlig, men märkte snabbt att hon härmar mig och blir irriterad på mig.
Flickan vek sig av skratt och gick därifrån. Jag blev lite smått ledsen, jag hade ju faktiskt varit snäll och trevlig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0